Två personer som bakar

På folkhögskola får personer med intellektuell funktionsnedsättning möjlighet till utbildning och delaktighet

Publicerad: 2022-03-02

En ny rapport från Folkbildningsrådet visar att folkhögskolan erbjuder unika möjligheter till vidare studier och ett meningsfullt sammanhang för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt upplevs stöden som folkhögskolorna kan söka underdimensionerade och det är svårt att nå ut till målgruppen.

Folkbildningsrådet fick 2021 i uppdrag av regeringen att analysera och redovisa tillgången till utbildning på folkhögskola för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Folkbildningsrådet presenterar nu rapporten Folkhögskolans deltagare med intellektuell funktionsnedsättning som presenterar en analys av statistik, en enkät samt fokusgruppsintervjuer med företrädare för folkhögskolor och FUB – Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.

I rapporten framgår det att de kurser som finns för gruppen är uppskattade och eftertraktade, de har under lång tid haft ett högt söktryck och såväl deltagarna själva som personer i deras nätverk och folkhögskolorna ger verksamheten goda omdömen. Miljön och pedagogiken på folkhögskola ger deltagarna möjlighet att leva självständigt och utvecklas på egna villkor. Många av kurserna är inriktade på livskunskap, personlig utveckling och hälsa. Genom att deltagarna under studietiden ofta bor på skolans internat ges de direkt möjlighet till självständighet och att praktiskt öva de kunskaper som de får på utbildningen.

”Att studera vid folkhögskola blir en chans att utvecklas och utmanas ytterligare lite mer, innan livet med permanent boende och daglig verksamhet påbörjas.” berättar en person i en fokusgruppsintervju.

Det ekonomiska stödet till folkhögskolorna är underdimensionerat

Samtidigt vittnar företrädare för folkhögskolorna om att verksamheten är komplex och resurskrävande och att finansieringen är mycket underdimensionerad. Ansvarsfördelningen mellan skolan, kommunerna och Försäkringskassan är oklar, och det krävs mycket personal, samordning och anpassningar i form av särskilda hjälpmedel och anpassade lokaler. Det händer att skolor tvingas säga nej till deltagare för att de inte har ekonomiska förutsättningar att erbjuda en lärande- och boendesituation som fungerar, även om tillräcklig kompetens och en tillgänglig miljö finns.

– Det här är en grupp i samhället som generellt har låg utbildningsnivå och som ges begränsade möjligheter i livet, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. På folkhögskola kan de få en unik chans till utbildning och delaktighet. Den här rapporten belyser hur viktig verksamheten är och hur angeläget det är att ytterligare stärka folkhögskolornas förutsättningar att arbeta med målgruppen.

Under 2021 rapporterade folkhögskolor in totalt cirka 750 deltagare med intellektuell funktionsnedsättning. Söktrycket till kurserna som riktar sig specifikt till de här deltagarna har länge varit högt. En förklaring till det höga trycket på utbildningarna är att det samlade kursutbudet är väldigt litet i förhållande till hur stor målgruppen är. Enligt FUB så finns det drygt 60 000 vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i åldern 18–65 år i Sverige. Folkbildningsrådet har i uppdrag att följa upp funktionshinderpolitiken under perioden 2021–2031 och kommer i det arbetet bland annat titta närmre på hur man kan öka tillgången till folkbildning för målgruppen.