Folkhögskolan erbjuder vägar till studier för unga som varken arbetar eller studerar
Folkhögskolan spelar en viktig roll för att unga som varken arbetar eller studerar ska få möjlighet att fullfölja gymnasiestudier, särskilt gäller det för unga med funktionsnedsättningar. Det skriver Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i en ny rapport.
Det finns omkring 140 000 unga i Sverige i åldrarna 16–29 år som varken arbetar eller studerar. MUCF konstaterar i sin rapport att det är stora skillnader i hur kommuner arbetar med den här gruppen unga. Ungefär fyra av tio kommuner samverkar i stor utsträckning med civilsamhällesorganisationer. Vanligast är samverkan med folkhögskolor.
– Folkhögskolan har stor erfarenhet av att arbeta med unga som står långt från arbetsmarknaden. På folkhögskolan får deltagarna möjlighet att utvecklas utifrån sina erfarenheter och behov och folkhögskolorna har varit framgångsrika i arbetet med de här målgrupperna, säger Jan Jonsson, enhetschef på enheten för statsbidrag folkhögskola på Folkbildningsrådet.
Ungefär tre av tio kommuner uppger att de samverkar i stor utsträckning med folkhögskolor i frågor om unga som varken arbetar eller studerar. I sin rapport pekar MUCF på att folkhögskolan spelar en viktig roll för den här målgruppen och att det är viktigt att Arbetsförmedlingen fortsätter anvisa deltagare till studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF).
MUCF menar att SMF fyller sitt syfte och ökar övergången till andra utbildningsformer bland deltagarna. Insatser leder till ökad jämlikhet genom att ge exempelvis nyanlända och personer med funktionsnedsättningar ökade studiemöjligheter. Flera andra rapporter från såväl Folkbildningsrådet som till exempel Statistikmyndigheten SCB visar även de att folkhögskolan är en viktig utbildningsform för grupper med behov av särskilt stöd.