Helhetslyftet motverkar utanförskap
Det nystartade projektet Helhetslyftet vänder sig till personer som kommit till Sverige från länder utanför EU och som står utanför den svenska arbetsmarknaden. Projektet innebär satsningar på bland annat hjälp med språkinlärning och jobbsökande, och drivs av Folkhögskoleförvaltningen Västra Götalandsregionen. Under de tre år projektet kommer att pågå är målet att nå 2 400 personer med insatsen.
För den som är ny i Sverige kan frågor som ”Hur får jag ett jobb i Sverige?” och även mer vardagliga frågor som ”Hur fungerar kollektivtrafiken?” och ”Vart vänder jag mig om jag blir sjuk?” skapa stora hinder för att delta i samhällslivet, redan innan språkkunskaper och utbildningsnivå ens kommit i fråga. Inom den nystartade satsningen Helhetslyftet är dessa personer en del av målgruppen, och bara några månader in i projektet märks goda effekter.
– För denna grupp är det extra viktigt att skapa rent praktiska förutsättningar för att få en ökad känsla av delaktighet i samhället, säger Therese Ydrén, projektledare för Helhetslyftet. Våra pedagoger vittnar redan nu om hur individerna växer med utbildningen, att de mår bättre och är gladare. Vi vet dessutom att insatser som dessa ger ringar på vattnet, genom att deltagarna i sin tur påverkar andra i sin omgivning.
Totalt arbetar över trettio organisationer tillsammans inom projektet. Från folkbildningens sida deltar tio folkhögskolor och ett studieförbund: Angered folkhögskola, Billströmska folkhögskolan, Borås folkhögskola, Dalslands folkhögskola, Fristads folkhögskola, Göteborgs folkhögskola, Hjo folkhögskola, Kvinnofolkhögskolan, Mångkulturella folkhögskolan, Nordiska folkhögskolan samt Sensus studieförbund. Therese Ydrén ser just folkbildningen som en viktig stomme i projektet:
– Vi ser att folkhögskolornas pedagogik med fokus på deltagande och inflytande över utbildningen är a och o för att lyckas. Det handlar om att se hela människan och ha en bredare syn på lärandet. Tidigare insatser har inte alltid fungerat, och kommunerna själva ser att den pedagogik som folkhögskolorna kan erbjuda ofta är den som funkar för de här deltagarna.
Genom att kombinera praktiska yrkesutbildningar med språkstudier och mer vardagsnära kunskaper är målet att fler individer ska hitta vägar vidare till arbete eller fortsatta studier. Samverkan mellan folkhögskolor, kommuner, vuxenutbildningar, arbetsförmedlingar och andra samhällsaktörer är viktigt för att resultaten ska bli långsiktiga, och att skapa ytor för sådana samarbeten är ett annat fokus för den EU-finansierade insatsen.
– Från ankomst till inkomst finns det så många fler saker som är viktiga, avslutar Therese Ydrén. Det handlar om att finna en plats i samhället, och att känna att man är en del av en gemenskap. Det är det största målet av dem alla.