Folkhögskola
Folkhögskola är en frivillig skolform för vuxna med individanpassat och flexibelt lärande. Den fyller olika syften för olika människor – för den som söker andra sätt att studera än vad gymnasieskolan och komvux erbjuder kan den vara en väg till fortsatta studier, för den som nyss har kommit till Sverige en första kontakt med ett nytt samhälle, och för den som vill bli konstnär första steget mot att uppfylla en dröm.
Folkhögskolan i siffror
Det finns 152 folkhögskolor i Sverige.
Drygt hälften av folkhögskolorna har verksamhet på en eller flera filialer.
Av folkhögskolorna drivs 110 av idéburna organisationer, och resten av regioner.
Folkhögskolorna hade under 2025:
- cirka 17 500 deltagare i allmän kurs
- cirka 35 600 deltagare i särskild kurs
- cirka 32 000 deltagare på korta kurser.
Folkhögskolans målgrupp och uppdrag
Folkhögskolan riktar sig till personer över 18 år. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. Därför är folkhögskolan bra på att nå och fånga upp människor som av olika anledningar inte har hittat sin plats i andra utbildningsformer.
Folkhögskolan tar ett stort ansvar för att höja utbildningsnivån och utjämna utbildningsklyftor i samhället. En växande andel av deltagarna på folkhögskolans kurser har kort utbildningsbakgrund, begränsade svenskkunskaper eller en funktionsnedsättning. De senaste åren har det funnits studiemotiverande kurser och etableringskurser för nyanlända på flera av landets folkhögskolor.
Lärande i grupp
Folkhögskolan kännetecknas av att lärandet sker gemensamt i grupp. Ett mål är att alla deltagarna ska vara aktiva i gruppen, eftersom lärandet sker genom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. Gemenskapen stärks också av att många bor på den folkhögskola de studerar på.
Folkhögskolorna har ingen central styrning, vilket innebär att varje skola själv bestämmer över sina kurser. En fördel med det är att folkhögskolan snabbt kan möta behov som uppstår i det lokala samhället, till exempel genom att skapa möten mellan etablerade och nyanlända svenskar.
Drivande i demokratiutvecklingen
Folkhögskolorna har drivit demokratin i Sverige framåt i 150 år. De första folkhögskolorna startade redan 1868, när stora delar av befolkningen stängdes ute från det traditionella utbildningsväsendet. I början av 1900-talet startades allt fler folkhögskolor i takt med de växande folkrörelserna. Ända sedan dess har folkhögskolan fungerat som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet.
Folkhögskolan finns över hela landet
Folkhögskolorna och dess filialer är utspridda över hela Sverige, från Malmfältens folkhögskola i Kiruna i norr, till Östra Grevie folkhögskola i Vellinge i söder.
Du kan söka mer information om landets olika skolor, var de finns och vilka kurser de har hos Sveriges folkhögskolor.
Vanliga frågor om folkhögskola
Folkhögskolan skiljer sig från gymnasieskolan, komvux och högskolan på flera sätt. Det finns ingen central läroplan – varje skola bestämmer själv över sina kurser och sin profil. I stället för betyg i enskilda ämnen får deltagarna på allmän kurs ett samlat studieomdöme, som ger behörighet till vidare studier på högskola eller yrkeshögskola.
Undervisningen på folkhögskola bygger på aktivt deltagande och lärande i grupp, snarare än traditionella lektioner och prov. Folkhögskolan riktar sig till vuxna från 18 år och undervisningen är avgiftsfri – deltagare kan söka studiemedel från CSN.
Folkhögskolan erbjuder i huvudsak två typer av långa kurser.
Allmän kurs är ett alternativ för den som vill läsa in grundskole- eller gymnasiekompetens och kan ge behörighet till högskolestudier.
Särskild kurs är profilerad mot ett specifikt ämne eller yrke – det kan vara allt från musik, konst och hantverk till journalistik, naturguide eller behandlingsarbete.
Utöver de långa kurserna finns också korta kurser, ofta som sommarkurser inom ett brett spektrum av ämnen. Varje folkhögskola bestämmer själv vilka kurser den erbjuder, vilket gör att utbudet varierar mycket mellan skolorna.
Folkhögskolor finansieras i huvudsak genom statsbidrag och regionbidrag. Det är Folkbildningsrådet som fördelar statsbidraget till de drygt 150 folkhögskolorna i Sverige, utifrån hur omfattande verksamheten är.
Eftersom undervisningen finansieras med offentliga medel är den avgiftsfri för deltagarna. Folkhögskolor drivs antingen av idéburna organisationer, som folkrörelser och stiftelser, eller av regioner.
Nej, folkhögskolan sätter inte betyg i enskilda ämnen. På allmän kurs får deltagarna i stället ett studieomdöme.
Studieomdömet är folkhögskolans sätt att bedöma en deltagares studieförmåga på allmän kurs. I stället för betyg i enskilda ämnen gör skolan en samlad bedömning av hur deltagaren klarar av att studera. Studieomdömet används när deltagare söker vidare till högskola i en egen urvalsgrupp.
Folkhögskolan riktar sig till vuxna och det vanligaste är att man kan börja studera det år man fyller 18. Vissa folkhögskolor kan göra undantag, men det varierar mellan skolor och kurser. Kontakta den folkhögskola du är intresserad av för att få veta vad som gäller hos dem.
Ja, det går att få studiemedel från CSN för studier på folkhögskola. Rätten till studiemedel gäller från och med det år man fyller 20, för kurser som är längre än tre veckor. Hur mycket man kan få beror bland annat på ålder och tidigare studiemedelsanvändning. Studiestöd söks direkt hos CSN.
Undervisningen på folkhögskola är avgiftsfri. Deltagare kan däremot behöva betala för kurslitteratur, studiematerial och eventuella studieresor. Vissa folkhögskolor har internat och väljer man att bo där behöver man betala även för kost och logi. Vad det kostar varierar mellan olika skolor.
Många folkhögskolor erbjuder boende på skolan, vilket kallas internat. Det innebär att deltagare kan bo och studera på samma plats under kursens gång. Internatet är en viktig del av folkhögskolans pedagogiska tradition – gemenskapen som uppstår när deltagare delar vardag stärker lärandet och känslan av tillhörighet. Inte alla folkhögskolor har internat, och det är frivilligt att bo där.
Vill du veta om en specifik skola erbjuder internat hittar du den informationen på folkhogskola.nu.
Folkhögskolan har inga formella antagningskrav i form av betyg eller tidigare utbildning. Varje skola gör en samlad bedömning av den sökande och bestämmer själv sina antagningskriterier. Det gör folkhögskolan tillgänglig även för den som saknar gymnasieexamen eller av andra skäl inte har fullföljt tidigare studier.
Folkhögskolan fungerar ofta som ett steg vidare till högskola, yrkeshögskola eller direkt till arbetslivet. Deltagare på allmän kurs kan få grundläggande behörighet till högskolestudier och söker då i en egen urvalsgrupp – de konkurrerar alltså inte med sina eventuella gymnasiebetyg.
Studier på folkhögskola ger också erfarenheter och kompetenser som är värdefulla på arbetsmarknaden. Flera undersökningar visar att en stor andel av de deltagare som nått behörighet från allmän kurs är etablerade på arbetsmarknaden eller i vidare studier inom tre år.