Folkbildningen håller ihop Sverige
Folkhögskolor och studieförbund är viktiga aktörer för att fånga upp människor som står långt ifrån samhället och erbjuda vägar till utbildning och arbete. Folkbildningen har också en fortsatt central roll för att stärka och utveckla demokratin. Det konstaterar Folkbildningsrådet i en ny rapport till regeringen.
I rapporten Folkbildningens betydelse för samhället 2022 – Folkbildningsrådets samlade bedömning presenterar och analyserar Folkbildningsrådet studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter som finansieras med det statliga folkbildningsanslaget. Rapporten lyfter folkbildningens framgångar och styrkor, såväl som en rad utmaningar som folkbildningen står inför.
Under 2022 började studieförbund och folkhögskolor att återgå till ett nytt normalläge efter coronapandemin. För studieförbunden ökade verksamheten återigen efter en nedgång under pandemiåren när fysiska träffar under långa perioder inte var möjliga att genomföra. För folkhögskolorna innebar pandemiåren en ekonomisk utmaning då intäkter för kost och logi minskade, och det blir nu allt tydligare att de står inför ännu större ekonomiska utmaningar efter att flera stora satsningar avslutades i slutet av 2022.
– Vi ser hur folkbildningen jobbar brett i samhället med många angelägna frågor. Med verksamhet över hela landet som stärker demokrati, etablering och individers möjlighet att påverka sin livssituation bidrar folkhögskolor och studieförbund till att hålla ihop Sverige, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Trots några turbulenta år står folkbildningen för en omfattande samhällsviktig verksamhet och det är något vi behöver uppmärksamma och värna.
Folkbildningen har en unik förmåga att möta samhällets behov och snabbt ställa om i kris. Rapporten visar bland annat att folkbildningen är en viktig aktör för att nå ut med verksamhet till personer som står långt ifrån samhället och arbetsmarknaden, och till personer som är nya i Sverige. Till exempel skapar studieförbund och folkhögskolor många och viktiga tillfällen till bildning, utbildning och kultur i kommuner där tillgången till formell utbildning är låg, framför allt på landsbygderna. I mottagandet av flyktingar från Ukraina har folkbildningen dessutom genom snabba insatser kunnat bidra med språk och samhällskunskaper, nätverk och kontakter med föreningsliv och arbetsmarknad.
Folkbildningsrådet har också för tredje året i rad särskilt analyserat folkbildningens roll för att stärka och utveckla demokratin i samhället. När studieförbunden och folkhögskolorna möter samhällets demokratiutmaningar fungerar de som motkrafter och mikrodemokratier. De inkluderar en mångfald av människor och skapar gränsöverskridande mötesplatser, där utrymme för samtal och utbyte ges. I folkbildningens verksamhet engageras deltagare i samhällsdebatten och i påverkansarbete i frågor som gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Men för att stärka och även utveckla demokratin, behöver studieförbunden och folkhögskolorna ha möjlighet att arbeta för att inkludera, engagera sig i och söka påverka både organisationer i demokratins utkanter och människor som inte är övertygade demokrater. I rapporten beskriver studieförbund och folkhögskolor sin oro över att utrymmet att bedriva den typen av verksamhet minskar.
– I ett alltmer polariserat samhälle har studieförbund och folkhögskolor en unik och viktig roll i att möta demokratiutmaningar. Genom att skapa öppna och inkluderande mötesplatser möjliggör folkbildningen bildande samtal, inte minst om demokratins svåra frågor, säger Maria Graner.