Folkbildning

Folkbildningen är ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. Mer än en miljon människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet.

Senast uppdaterad:

Snabba fakta om folkbildningen

  • Under lång tid har folkbildningen nått cirka en miljon människor årligen. Men på grund av coronapandemin nådde man 2021 strax över 600 000 deltagare.
  • Folkbildningen finns över hela landet. Studieförbunden finns i alla landets 290 kommuner, och folkhögskolor erbjuder långa kurser i 151 kommuner.
  • Folkbildningen har nära koppling till civilsamhället och samverkan omfattar tusentals organisationer genom medlemskap, samverkansavtal, huvudmannaskap med mera.

Läs mer i Fakta om folkbildningen 2022.

Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är fri och frivillig i bemärkelsen att människor själva väljer om och när de vill delta. Folkbildning kan till exempel handla om studier i svenska med nyanlända, studiecirklar om politik med personer med funktionsnedsättning eller behörighetsgivande allmän kurs.

Staten stödjer folkbildningen

En stor del av folkbildningsarbetet sker organiserat i studieförbund och folkhögskolor, med ekonomiskt stöd från staten. I dag finns över 150 folkhögskolor samt nio studieförbund runt om i Sverige.

Mer än en miljon människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, som kännetecknas av mångfald och jämlika samtal. Folkbildningen är på så vis ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin. 

En av Folkbildningsrådets viktigaste uppgifter är att fördela statsbidrag till folkhögskolorna och studieförbunden och säkerställa att pengarna används på rätt sätt – alltså i linje med statens syften med stödet.

Anpassat, aktivt lärande

Folkbildningens pedagogik handlar om att anpassa kurser och studiecirklar efter deltagarnas förutsättningar och behov. Det betyder att folkbildningens deltagare har stort inflytande över vad och hur de ska lära sig. Det är därför vi inom folkbildningen gärna använder just ordet "deltagare" om de som studerar, eftersom det ordet betonar ett aktivt lärande. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap: genom dialog, interaktion och reflektion.