Folkbildningsrådet redovisar fem års utvecklingsarbete
Folkbildningsrådet har skickat in en särskild rapport till regeringen där fem års intensivt utvecklingsarbete redovisas. Rapporten visar hur hanteringen av statsbidrag till studieförbunden har utvecklats med utökad kontroll och uppföljning – men också med fokus på kvalitet och samhällsnytta.
För fem år sedan inledde Folkbildningsrådet ett målmedvetet utvecklingsarbete för hanteringen av statsbidrag till studieförbunden. 18 konkreta åtgärder identifierades och samtliga är nu genomförda, tillsammans med andra rekommendationer och förslag från bland annat Riksrevisionen och Statskontoret. Bland förändringarna finns krav på att närvarolistor i studiecirklar måste signeras digitalt med e-legitimation, vilket minskar risken för felaktig rapportering. Det har också införts ett tak för hur många timmar per år en person kan delta i bidragsberättigad verksamhet. Studieförbunden har vidare genomfört samkörning av deltagarregister för att undvika dubbelrapportering och Folkbildningsrådet har inrättat en särskild visselblåsartjänst, dit anonyma tips om felaktigheter kan lämnas.
En gemensam ansträngning
Folkbildningsrådets sammantagna analys är att statsbidraget i dag hanteras på ett mer transparent och träffsäkert sätt än tidigare. Den reformerade hanteringen av statsbidraget till studieförbunden är resultatet av gemensamma ansträngningar från studieförbunden, Folkbildningsrådet och regeringen.
– Kvaliteten i både uppföljning och bedömning av studieförbunden har stärkts, liksom den interna styrningen och kontrollen hos studieförbunden. Det finns i dag en tydligare ansvarsfördelning, bättre dokumentation och större möjligheter att identifiera och hantera brister i verksamheten, säger Morgan Öberg, enhetschef för statsbidrag studieförbund på Folkbildningsrådet.
Ett nytt statsbidragsfördelningssystem
Utvecklingsarbetet på Folkbildningsrådet har också resulterat i ett nytt fördelningssystem för statsbidrag till studieförbund. Det nya statsbidragssystemet, som började tillämpas 2024, bygger på kvalitetsindikatorer och innebär att bidrag tydligare fördelas utifrån vilka samhällsnyttor verksamheten skapar.
– Med den nya fördelningsmodellen stärker vi kopplingen till folkbildningens värden och syften. Det här arbetet visar hur folkbildningen kan ta ansvar, förnya sig och samtidigt stå stadigt i sitt uppdrag, fortsätter Morgan Öberg, enhetschef för statsbidrag studieförbund på Folkbildningsrådet.
Utökad kontroll
Andra åtgärder som beskrivs i den särskilda rapporten är en utökad kontroll av studieförbundens verksamheter. Folkbildningsrådet gör nu fler platsbesök, granskar revisionsintyg och kräver att studieförbunden genomför riskanalyser för sin verksamhet. Folkbildningsrådet har också förstärkt sitt kansli med fler utredare och en särskild rättsenhet.
– Det här är resultatet av ett omfattande, flerårigt förändringsarbete. En rad åtgärder har genomförts både av studieförbunden och av Folkbildningsrådet. Samtidigt har regeringen gjort flera förändringar i förordningen om statsbidraget, vilket har stärkt Folkbildningsrådets myndighetsroll. Vårt förändringsarbete har gett oss och studieförbunden de förutsättningar som krävs för ett starkt uppföljningsarbete med kvalitet i fokus, men vi söker ständigt efter möjligheter till förbättringar. Det är det som är utveckling, säger Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.
Så har hanteringen av statsbidraget utvecklats
- Folkbildningsrådets omfattande åtgärdsprogram med 18 konkreta punkter är nu genomfört. Folkbildningsrådet har bland annat infört skärpta villkor med digital närvarorapportering, ökad kontroll och nya utbildningsinsatser för bidragsmottagare.
- Kvalitetsbaserat bidragssystem från 2024. Det nya, treåriga fördelningssystemet premierar kvalitet snarare än kvantitet och mäter studieförbundens samhällsnytta inom fem tydliga områden.
- Riksrevisionens och Statskontorets krav är uppfyllda. Alla centrala rekommendationer och förslag har genomförts, vilket ger ökad transparens och rättssäkerhet.
- Färre fel och ökad kontroll. Felaktigheter i rapportering och deltagardata har minskat kraftigt tack vare samkörda register och e-legitimation vid signering. Ekonomihanteringen när studieförbunden samarbetar med andra organisationer har också kraftigt stärkts.
- Stärkt uppföljning och återkrav. Systematisk efterkontroll, platsbesök, återkravsrutiner och oberoende granskningar är nu centrala delar av Folkbildningsrådets uppföljning.
- Fortsatt utveckling – även digitalt. Nya digitala verktyg tas nu fram för att stötta kommuner och regioner, samtidigt som ett forskningsprojekt analyserar utvecklingsarbetets genomslag.
Ladda ner rapporten som pdf
Reformerad hantering av statsbidraget till studieförbunden (pdf)
