Blogginlägg 2020

"Jag förstod att jag kunde lära mig saker." Så beskriver författaren Po Tidholm året på folkhögskola. I ett blogginlägg resonerar han kring folkhögskolans viktiga funktion i samhället för att fånga upp alla de som behöver den där avgörande andra chansen i livet.

Värdet av vuxenutbildning är obestridligt, men trots det hamnar det ofta i skymundan internationellt. Det skriver Cecilia Palm i ett blogginlägg där hon resonerar kring det viktiga uppdraget att lyfta folkbildning på agendan och belysa vikten av bildning för att vi ska kunna nå målen i Agenda 2030.

Folkhögskolan har en viktig roll för att erbjuda möjligheter och alternativa vägar för många unga. Men vi måste värna folkbildningens frihet och frivillighet för att bevara det unika i folkhögskolans arbetssätt. Det skriver Conny Brännberg, (KD) ordförande Kulturnämnden Västra Götalandsregionen, i sin gästblogg.

Folkbildningen har aldrig varit viktigare än nu när klyftor och polarisering ökar. Men genom att erövra det radikala i folkbildningens historia och uppdrag kan vi möta dagens kriser och samhällsutmaningar och fortsätta förändra världen till det bättre, skriver Sofia Walan på studieförbundet Bilda i en gästblogg hos Folkbildningsrådet.

Ställ inte in, ställ om löd uppmaningen från förbundet. Men hur gör man då? Det frågade sig Stina Näslund, verksamhetsansvarig på ABF Västernorrland. Med råd och tips från bekanta och kreativa lösningar ställdes verksamheten snabbt om och helt plötsligt nådde såväl högläsningar som allsång ut till ännu fler än tidigare. I en gästblogg skriver Stina om den omtumlande omställningen de varit med om och de nya lösningarna de hittat som de hoppas ta med sig i verksamheten även efter corona.

Folkbildningen är en viktig resurs i arbetet med Agenda 2030 med sin förmåga att snabbt ställa om för att möta nya behov i samhället. Folkhögskolor och studieförbund tar sig an en mängd olika utmaningar för att bidra till att lösa flera av agendans mål. Men folkbildningens frihet och särart måste värnas för att inte begränsa framväxten av nya kreativa lösningar. Det skriver Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner i ett blogginlägg.

Strömbäcks folkhögskola medverkar i projektet FAMN som bland annat syftar till att ta fram metoder för att nyanlända ska fullfölja sina studier på folkhögskola. En av de metoderna, som kan tyckas vara lite annorlunda men nytänkande, är att utbilda och så småningom anställa en skolhund. I sitt blogginlägg skriver folkhögskolläraren Anna Valbäck om hur Tjorven sprider glädje och trygghet på skolan och hjälper deltagare till studiero.

Herman Geijer på ABF har länge lett studiecirklar i prepping och överlevnad. Idag, i och med Coronakrisen, skulle hela Sverige behöva just den kunskap som delas i den typen av cirklar menar han. Det har ofta ifrågasatts om skattemedel verkligen ska gå till att diskutera hur man kan överleva till exempel en zombieapokalyps, men Hermans poäng är att om du är förberedd för det allra värsta tänkbara scenariot så klarar du alla typer av katastrofer. Det viktigaste av allt är att bygga nätverk och att ta vara på varandras kunskaper och styrkor. Herman Geijers främsta överlevnadstips är: lär känna dina grannar!

I folkbildningen sker ständiga möten över gränser. Att utmanas och testa nytt är en är en viktig del i det livslånga lärandet. Folkhögskolekursen ”graffiti för seniorer” är ett typexempel på hur ett oväntat möte mellan deltagare och ämne bidrar till just detta. "Det är något med kombinationen av en ungdomlig subkultur och seniora deltagare som framstår som en kontrast, som en motsättning" skriver Cecilia Bjursell, professor i livslångt lärande, om sin studie av kursen.