Sex av tio deltagare på allmän kurs går vidare till högre studier

Publicerad: 2020-07-06

En ny rapport visar goda resultat för folkhögskolans förmåga att förbereda deltagare för fortsatta studier. Totalt går sex av tio deltagare på allmän kurs vidare till att studera på högskola eller universitet. För kvinnor med utländsk bakgrund är siffran hela 75 procent. Rapporten visar också att deltagarna ger goda omdömen för folkhögskolans pedagogik och metoder samt att de rustas som demokratiska samhällsmedborgare.

Rapporten Uppföljning av allmän kurs på folkhögskolan är gjord av SCB under våren 2020. Den baseras på en enkätundersökning där över 3000 deltagare från 2016–2018 har svarat. Syftet med undersökningen var att kartlägga studiesituationen på allmän kurs samt vad deltagarna gör när de är klara med sina studier.

– Det är glädjande att se att så många studerar vidare, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Det är ett väldigt gott betyg för folkhögskolan. Och att rapporten visar att folkhögskolan är extra viktigt för utrikes födda kvinnor är såklart väldigt positivt.

Goda omdömen för folkhögskolans pedagogik och metod

Rapporten ger generellt ett gott betyg för folkhögskolans pedagogik, metoder och förmåga att möta människor utifrån deras egna förutsättningar. Lärarnas bemötande är det som får bäst omdöme från deltagarna, hela tre av fyra är mycket nöjda med det. Deltagarna tycker också att de från sin tid på folkhögskola har blivit väl rustade för att studera vidare på högskola. Cirka två av tre deltagare anger att de fått de förkunskaper som krävs för att studera vidare. Särskilt utmärkande är det att många anser att de på folkhögskola lärt sig ta ansvar för sina egna studier och att arbeta självständigt.

Folkhögskolan är en skolform som ofta fungerar bra för deltagare med funktionsnedsättning och av de tillfrågade deltagarna i undersökningen hade 30 procent en funktionsnedsättning. Av den här gruppen läser ungefär hälften vidare, vilket är något lägre än deltagarna utan funktionsnedsättning. Däremot finns det ingen skillnad mellan deltagargrupperna när de anger ifall de tycker att folkhögskolan har gett dem förkunskaper nog för att studera vidare.

Folkhögskolan rustar demokratiska medborgare

Ett av statens syften med bidraget till folkbildningen är att stärka och utveckla demokratin. Rapporten från SCB visar goda resultat på ökad demokratisk medvetenhet, källkritik och samhällsengagemang för deltagarna. Ett av folkbildningens kärnvärden är möten över gränser, något som ofta sker på folkhögskolor. Av de som intervjuades uppger drygt 70 procent att de helt eller till stor del fått lära känna människor med olika sorters bakgrund.

– Det är också fint att rapporten speglar fler av folkhögskolans styrkor, säger Maria Graner. Till exempel att man möter deltagare utifrån deras förutsättningar, att lärarnas roll är mycket viktig för det, och inte minst att folkbildningen är avgörande för att rusta individer för att vara delaktiga i samhället och vår demokrati.