Folkhögskola på distans: Merjobb för lärarna, men deltagare fick chans att glänsa

Publicerad: 2021-05-21

Coronapandemin har lett till förändrade arbetssätt inom folkhögskolan, visar en rapport från Folkbildningsrådet. Digital kompetens bland såväl lärare som elever blev central för att klara omställning till distansundervisning och distansarbetet gav en oväntad effekt: Tidigare studiesvaga deltagare vågade ta större plats och förbättrade sina studieresultat.

Kartläggningen är gjord av Alexandra Söderman och är en del av samlingsprojektet Folkbildning i coronatider, åtta olika delstudier som på olika sätt belyser studieförbundens och folkhögskolornas förutsättningar och arbete i relation till spridningen av coronaviruset i samhället. i samhället.

Många av de intervjuade lärarna berättar att de saknar den interaktion som uppstår i rummet under undervisningen och att känslan av samhörighet är svår att uppnå digitalt. För en del lärare var också den digitala tekniken ett hinder och kartläggningen visar att de mer digitalt erfarna lärarna blev en mycket viktig resurs för sina kollegor under våren 2020 när undervisningen snabbt skulle ställas om till distans. Många lärare upplevde också att omställningen gav dem en chans att utvecklas digitalt.

 – Plötsligt fick man motivation till att lära sig alla de här sakerna, och det är klart det är roligare då. säger en av de intervjuade lärarna.

En aningen oväntad effekt av distansstudierna var att tidigare studiesvaga kursdeltagare förbättrade sina resultat under pandemin. För dem var distansundervisningen en fördel, som gav möjligheter att fokusera mer på studierna och mindre på socialt samspel. Framför allt lyfts deltagare med neuropsykiatriska funktionshinder fram som en grupp vars prestationer förbättrats under pandemin. Folkhögskolan omfattar även många kursdeltagare med andra särskilda behov, där distansundervisningen i stället blev svår. Även begränsad tillgång till dator, samt svårigheter att hitta en lugn studiemiljö när folkhögskolans internat tvingades stänga har haft betydelse för många kursdeltagare, visar studien. Samtidigt framhåller lärarna att just folkhögskolan som undervisningsform är extra viktig under pandemin. En lärare på allmän kurs uttrycker att det särskilt visat sig att det är en del av folkhögskolans tradition och demokratiska skyldighet att just ”utvecklas och nå alla i olika tider och behov”.

Trots att undervisningen på många sätt förändrades är det få kursdeltagare som har valt att hoppa av folkhögskolan under pandemin. En del av förklaringen kan vara att skolorna ändå har haft en viktig social funktion för deltagarna, trots att de inte har kunnat träffas och umgås med sina kurskamrater på samma sätt som tidigare. Den digitala undervisningen gav också lärarna tillfälle att lägga mer tid på varje individ.

Hur mycket har då folkhögskolornas arbetssätt på sikt förändrats av pandemin? Det återstår att se, men många av lärarna i studien vill fortsätta med digitala inslag i undervisningen även framöver. Erfarenheterna från pandemin visar enligt studien att det är möjligt att forma en sammanhållen folkhögskoleupplevelse även på distans.

–  Jag tror absolut att har man planerat det från början, då tror jag att man skulle kunna få en ganska härlig folkhögskola, men på nätet. Med mer utspridda, människor… kanske sådana som inte alls kan ta sig till skolan, säger en av de intervjuade lärarna.

Det som är kärnan i folkhögskolans pedagogik kräver inte nödvändigtvis en fysisk närvaro, utan bygger mer på den interaktion och dynamik i mötet mellan deltagarna och läraren.