Jiddisch knyter ihop familjehistorier och öppnar dörren till en rik kulturskatt
I en ny nationell satsning har folkbildningen identifierats som en viktig aktör för att stärka och revitalisera de nationella minoritetsspråken i Sverige. I Stockholm finns sedan 2016 folkhögskolan Paideia med judisk profil. Den är öppen för alla, oavsett bakgrund eller trosuppfattning, men har en uppsjö kurser som syftar till att stärka kultur och judiskt liv.
Syftet med regeringens satsning är att revitalisera och stärka nationella minoritetsspråk i Sverige. För jiddisch precis som för flera andra nationella minoritetsspråk finns stora språkluckor och många unga har tappat kontakten med språket och i förlängningen också sitt kulturella arv. Dagens äldre generation i den judiska minoriteten kan förstå jiddisch men använder inte språket till vardags och har sällan fört det vidare. En orsak är att det funnits ett stigma som bidragit till att de har valt att prata svenska med sina barn. Det finns även en historia av politiska beslut som missgynnat minoritetsspråken och dess språkbärare under en längre tid. Dagen unga generation känner ofta att de gått miste om något och att de saknar en länk bakåt, något som nu märks i ett uppsving i intresse av att återerövra språket. De som vill lära sig jiddisch har ofta en koppling till språket i den egna familjehistorien.
– Det finns ett nyväckt intresse för jiddisch, både i Sverige och i vissa andra länder, berättar Noa Hermele som är rektor på Paideia. När jag växte upp för 25 år sedan, fanns ännu många aktivt jiddischtalande. På det judiska centret hörde man det dagligen. Det var mina farföräldrars generation som föddes i början av 1900-talet.
En annan drivkraft till att lära sig jiddisch är att det öppnar dörren till en rik och stor kulturskatt. Från 1800-talet och fram till andra världskriget finns det stora författarskap på jiddisch och kulturen rymmer mycket musik och sånger. Möjligheten att ta del av den skatten blir en inspiration till att lära sig språket.
– Att lära sig om jiddisch är ett sätt att väcka nyfikenheten för att också lära sig tala språket, säger Noa. Särskilt för dem som inte har en familjekoppling. Därför är det positivt att regeringens satsning på folkbildning med nationella minoritetsspråk också ger utrymme för att lära sig mer om kulturen.
Paideia folkhögskola vill öka intresset för judiskt liv i Sverige
Paideia startade år 2016 och ligger i centrala Stockholm. Folkhögskolan vill stärka judiskt liv i Sverige och öka intresset för judisk kultur i hela samhället. Språkkurser på jiddisch har funnits sedan starten och för att möta en målgrupp som har väldigt olika förkunskaper så har man språkkurser på olika nivåer. Ännu saknas dock en riktigt avancerad kurs för dem som vill utveckla språket ännu mer. Jiddisch finns också närvarande i andra profilkurser, så som judisk litteratur, musik, kreativt skapande eller kurser i judisk historia eller släktforskning.
Noa Hermele betonar att regeringens satsning är viktig för att möta behovet av att stärka de nationella minoriteternas kultur och liv i Sverige. Även om det är fullt möjligt redan idag att bedriva verksamhet med fokus på minoritetsspråk och kultur inom folkbildningen, behövs extra åtgärder då utmaningarna är stora. Folkbildningens flexibilitet och fokus på individens behov fyller också en särskild funktion när målgruppen har så spridda förkunskaper och bakgrund.
– Det finns en öppenhet och bredd inom folkbildningen, som gör att vi kan skapa precis de kurser som behövs. Folkbildningen befinner sig där målgrupperna finns. Paideia har en närhet till målgruppen och vi bygger verksamheten tillsammans med civilsamhället och minoriteterna själva. Arbetsformerna tar vara på deltagarnas intressen och engagemang, avslutar Noa Hermele.
