Tre personer som står framför en betongvägg

Folkbildningen viktig kraft när demokratin utmanas

Publicerad: 2022-05-04

Den kanske viktigaste uppgiften för de tidiga studieförbunden och folkhögskolorna var att rusta människor att ta plats i den framväxande demokratin. Även idag har folkbildningen unika förutsättningar att stärka och utveckla demokratin i Sverige. Det framgår av Folkbildningsrådets rapport om folkbildningens betydelse för demokratin 2021.

Folkbildningsrådet lämnar varje år sin samlade bedömning av hur folkbildningen lever upp till statens fyra syften med statsbidraget. Ett av syftena är att verksamheten ska stärka och utveckla demokratin och även de övriga visar på folkbildningens viktiga roll i det demokratiska samhället. I år har Folkbildningsrådet fördjupat analysen av folkbildningens förutsättningar att agera i och för demokratin i den särskilda rapporten Folkbildningens betydelse för demokratin 2021.

Rapporten visar att studieförbund och folkhögskolor inkluderar olika grupper av människor och skapar mötesplatser och möten i hela landet. Det sker genom öppna rum där människor med olika erfarenheter lär av varandra men också i rum, där människor inom gemenskaper kan lära och stärkas tillsammans. Folkbildningen ger även förutsättningar för demokratiska samtal, där deltagare får erfarenhet av att diskutera svåra frågor, värdera fakta och att hantera olikheter med respekt. Inte minst rustar man människor för ett aktivt samhällsengagemang genom bildning, praktisk handling och övning i demokratiska processer. Samtidigt står vi alla inför nya särskilda demokratiutmaningar.

– Varken demokratin eller folkbildningen är statisk. Vi har tagit stora steg i utvecklingen av demokratin under de senaste 100 åren och vi firade nyss 100 år av allmän och lika rösträtt i Sverige. Men i dag finns flera hot mot demokratin, såväl i vår omvärld som i Sverige. Folkbildningen behöver fortsätta rusta sig för att möta hoten och stärka människor som engagerade demokratiska medborgare, säger Maria Graner, Folkbildningsrådets generalsekreterare.

I rapporten beskriver folkbildare ett samtalsklimat, inte minst i digitala medier, som ökat risken för dem som engagerar sig att utsättas för hot och hat eller ifrågasättande, ofta i frågor som rör till exempel invandring, jämställdhet eller klimatet.

Det finns dessutom förskjutningar i värderingar och samhällets förväntningar som gör det svårare att veta vad som krävs för att få offentligt stöd eller skapa legitimitet för verksamheten. Detta skifte väcker en oro hos folkbildare för ett minskat handlingsutrymme för att kunna nå och inkludera även dem som befinner sig i demokratins utkanter.

Rapporten ger exempel på insatser som görs för att stärka folkbildningens förmåga att värna, stärka och utveckla demokratin i samhället. Den visar hur folkbildningen verkar för att genomföra verksamheten med folkbildningens demokratiska arbetssätt och hur de hanterar demokratiutmaningar i sina verksamheter, till exempel om samverkansparter inte visar sig motsvara demokrativillkoren.

– Det här arbetet behöver fortsätta hos folkbildningsorganisationerna, så att det blir tydligt hur folkbildningen säkerställer en demokratisk verksamhet. Det är viktigt för att behålla legitimiteten för folkbildningens demokratiska uppdrag och arbete. För att fortsätta kunna vara en stark demokratisk kraft i samhället, behöver folkbildningen fortsatt vara fri och frivillig och ha förtroendet att agera och möta människor där de befinner sig, även dem som ifrågasätter demokratin, säger Maria Graner.